Värdegrund – en outforskad genre
Att språket och samhället förändras är inte något kontroversiellt påstående. Och när språk och samhälle förändras, ändras också de texter som vi skriver. Vissa texter används mindre och kanske till och med försvinner, men det uppstår också nya typer av texter och nya genrer. En ny genre som uppstått under 2000-talet är den så kallade värdegrunden, som vi här ska titta närmare på.
En ny och outforskad genre
De flesta känner säkert till att det finns värdegrundstexter inom många organisationer, företag, och dessutom hos alla statliga myndigheter i Sverige. Syftet med en värdegrundstext är att förmedla de värderingar som exempelvis en myndighet står bakom; man vill ju gärna att ens verksamhet ska framstå som inkluderande, kompetent, och trovärdig. Detta är en relativt ung typ av text, cirka 15 år gammal, så det är än så länge en outforskad genre. Därför finns det inte riktigt några svar på frågor om vilka värderingar som faktiskt verkar önskvärda hos i det här fallet statliga myndigheter, och inte heller någon översikt över vilka specifika värdeord som används i texterna. Uppdraget att kartlägga detta har två forskare vid Uppsala och Stockholms universitet tagit på sig, och startat ett projekt som ska undersöka värdegrundstexten som genre. I följande inlägg presenteras en studie av värdegrundstexter som jag gjort i min magisteruppsats som skrivits inom projektet.
Oftast används tre värdeord (alla goda ting är tre!)
Vad är egentligen ett värdeord?
Vi kan börja med frågan om vilka typer av värdeord som oftast förekommer, och först och främst vad ett värdeord egentligen är. Det är inte jättekrångligt att definiera; ett värdeord är rätt och slätt ett särskilt ord som fungerar som bärare av en värdering. I ett större perspektiv får ordet sin ställning som värdeord när myndigheten själv lyfter fram det som värderingsbärande. Oftast används tre värdeord (alla goda ting är tre!), och de kan lyftas fram klart och tydligt som i meningen: ”Våra värdeord är X, Y, och Z”, eller ”X, Y och Z utgör vår värdegrund”. Men ibland kanske orden bara sätts i en rubrik utan vidare förklaring, de fetmarkeras eller kursiveras, eller förklaras med lite subtil metatext. Huvudsaken är dock att värdeorden alltid tillskrivs sin funktion av textens sändare, alltså myndigheten.
Myndigheterna använder sig gärna av ord som ”kunnig” och ”professionell” samt av värdeord som handlar om inkludering, etik och pålitlighet
Typiska värdeord
Värdeorden kommer alltså gärna tre och tre, och är för variationens skull inte av samma semantiska innebörd. Det förekommer oftast ord som har med myndighetens kunskap, kvalitet och kompetens att göra. Myndigheterna använder sig gärna av ord som ”kunnig” och ”professionell”, och de vill lyfta fram sina ”effektiva arbetsmetoder”. För att inte låta alltför karriärinriktade balanseras dessa ord upp av värdeord som handlar om inkludering och etik; här används begrepp som ”demokrati”, ”respekt”, och ”allas lika värde”. Utöver detta vill myndigheterna också framhäva sin pålitlighet, med hjälp av ord som ”förtroende”, ”ansvar”, och ”rättssäkerhet”. Den uppmärksamme läsaren har förmodligen noterat att alla exempelord antingen är substantiv (eller nominalfraser) eller adjektiv, vilka är de typiska ordklasserna för värdeord.
Värdegrundstexterna fungerar som en slags skyltfönster för myndigheternas verksamhet
Vem är värdegrundstexterna till för?
Myndigheternas önskade värderingar uttrycks dock inte bara genom vilka värdeord som används. En text är ju alltid skapad för att en läsare ska nås av den, och beroende på vem denna läsare är tänkt att vara utformas texten på ett visst sätt. Det blir ju skillnad om man tänker sig att texten ska läsas av en medborgare som ska ta kontakt med en myndighet, och om en medarbetare som arbetar för myndigheten läser den. Jag försökte alltså hitta vilken modelläsare som myndigheternas värdegrundstexter riktar sig till, för att få ännu mer inblick i vilka värderingar som är viktiga. I sökandet efter modelläsaren fann jag att texterna mestadels riktar sig till en medarbetare vid myndigheten. Texterna uttrycker att medarbetarnas beteenden på arbetet (och ibland även på fritiden) ska ”regleras”, för att passa in i den bild man vill ge av sin verksamhet. Men, det betyder inte att texterna bara är interna dokument som inte riktar sig till utomstående. En medborgare kan lugnt luta sig tillbaka och läsa värdegrundstexten, för att på så sätt få veta vilket bemötande hen kan förvänta sig om hen tar kontakt med myndigheterna. Följden av detta blir att värdegrundstexterna fungerar som en slags skyltfönster för myndigheternas verksamhet, samtidigt som de alltså reglerar hur medarbetarna ska bete sig.
En medborgare kan lugnt luta sig tillbaka och läsa värdegrundstexten, för att på så sätt få veta vilket bemötande hen kan förvänta sig
Som jag tidigare skrev är det myndigheterna, alltså texternas sändare, som själva väljer sina värdeord. Mottagarna, alltså läsarna, får däremot själva välja om de vill identifiera sig med textens modelläsare eller inte. Man kan säga att en värdegrundstext figurerar i en social kontext där önskade värderingar hos en statlig myndighet både ska förmedlas externt, och omsättas i praktiken internt. Så långt kan man alltså säga en del om hur värdegrundstexter är utformade, och vilka språkliga drag de har.
Värdegrunden kommer i sinom tid få en egen klassificering, och sin historia skriven
Obesvarade frågor
En fråga som däremot fortfarande är obesvarad är var dessa texter egentligen kommer ifrån. Dessutom talar inte texterna själva om varför de valt sina värdeord och sin modelläsare, och inte heller hur texterna uppfattas av sina läsare. Här blir det läge att vända sig till sändarna och mottagarna, för att få en klarare bild av vad en värdegrundstext egentligen är. En ny typ av text som uppkommit genom en förändring i språk och samhälle kan inte enbart förklaras utifrån sitt utseende och sina språkliga drag; den trovärdiga, kunniga och öppna myndigheten vore ju knappast något utan vare sig sina medarbetare eller statens medborgare. Värdegrunden som genre är som sagt ännu ett outforskat fält, men den kommer i sinom tid få en egen klassificering, och sin historia skriven.