Terminologen reder ut begreppen
Anna-Lena Bucher är 64 år och terminolog och vd på Terminologicentrum TNC sedan 2000. Som vd är hon ansvarig för verksamheten där tio personer, inklusive hon själv, främst arbetar med att reda ut begreppen inom olika fackområden. Att hålla ordning och reda på termer och begrepp ger en tydligare kommunikation, färre missförstånd och en större träffsäkerhet.
Vad läste du på universitetet?
Jag läste engelska 40 p (Uppsala universitet), svenska 60 p och historia 20 p (Stockholms universitet). Senare har jag läst fristående kurser i vetenskapsteori, översättningsteori och översättningsdidaktik.
Varför valde du att läsa svenska?
Jag gick latinlinjen på gymnasiet och på den tiden var det ganska förutsägbart att man skulle fortsätta läsa språk på universitetet. Svenska hade varit roligt på gymnasiet så jag tror det var därför jag valde det. 1970 var för övrigt första gången som ämnet ”blocksvenska” gavs, det fick därför en viss uppmärksamhet och jag tror att det bidrog till mitt val.
Man bör ha förståelse och respekt för olika fackområdens uttrycksbehov, som kan vara väldigt annorlunda mot vardagsspråkets.
Hade du en tydlig plan för vad du ville jobba med när du pluggade?
Min tanke var att jag skulle bli UD-sekreterare (!) eller ämneslärare.
Vad önskar du att du hade vetat när du själv pluggade?
Mer information om vad ”språkisar” och humanister har för arbetsmarknad. Samtidigt så hade inte språkkonsultutbildningarna börjat, terminologyrket var okänt och det fanns inga kurser någonstans i terminologilära, det vill säga att arbetsmarknaden var kanske inte så tydlig för någon.
Var det lätt eller svårt att få det första jobbet efter studierna?
Nej, jag fick ganska omgående ett tillfälligt jobb på SIFU, Statens institut för företagsutveckling. Där jobbade jag på informationsavdelningen.
Jag önskar att jag som student hade fått mer information om vad ”språkisar” och humanister har för arbetsmarknad.
Hur har vägen sett ut fram dit där du är idag?
Vi på SIFU fick en dag ett telefonsamtal från Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) som undrade om det fanns någon som skulle vilja komma dit. Frågan bollades till mig och jag blev inbjuden till en intervju med föreståndaren Einar Selander. Jag visste inte mycket om TNC, men jag hade hört lite om olika språkvårdande organ i Sverige när vi läste svenska.
Efter intervjun fick jag ett erbjudande om anställning. Jag tackade ja, men hade i bakhuvudet att jag senare skulle fortsätta på lärarbanan. Men jag var studiemätt och längtade efter att jobba så valet att tacka ja var inte svårt. Efter en kort tid på TNC upptäckte jag att det var en oerhört stimulerande och spännande arbetsplats.
Det jag fastnade för var egentligen tre saker:
• Jag lärde mig något nytt varje dag.
• Jag hade aldrig tidigare umgåtts, gått i skola med eller arbetat tillsammans med tekniker, och jag fascinerades därför av deras strukturerade sätt att tänka när det gällde specifika språkfrågor.
• TNC-arbetet bygger på ett självklart och viktigt samarbete med personer med olika kompetens och jag insåg snabbt att ett plus ett ofta blev tre! Jag kände att mina språkkunskaper och min humanistiska bakgrund kunde tillföra något i samarbetet med tekniker. Samarbetet fick mig också att inse att lärarjobbet var betydligt mer ensamt. Så jag fortsatte glatt på TNC – och lärarplanerna lades så småningom på hyllan.
Det är ibland svåra nötter vi måste knäcka när vi ska reda ut begreppen, men svårigheter är också utmaningar och gör att arbetet aldrig blir rutinbetonat eller enformigt.
Vad gör du konkret i ditt jobb?
Som terminolog arbetar man med att reda ut begreppen inom olika fackområden. Uppdragen att göra detta kommer från företrädare inom fackområdet i fråga och det de vill ha är en större träffsäkerhet och tydlighet i kommunikationen inom området. Inga missförstånd! När man reder ut begreppen tillämpas en väl beprövad metod och det finns principer för hur man ska tänka om vilka termer som är lämpliga osv. Terminologiarbete är alltså TNCs kärnverksamhet.
Som vd är jag ytterst ansvarig för verksamheten där tio personer arbetar (inklusive mig själv). Jag har förstås en hel del administrativa uppgifter, styrelsearbete, utvecklingssamtal, ackvisition med mera. Det terminologiska arbetet utförs av TNCs terminologer men jag följer de flesta projekt i mån av tid vilket är viktigt för att min terminologiska kompetens ska underhållas och utvecklas. Jag håller också föredrag om terminologiarbete och TNC i många olika sammanhang.
TNC-arbetet bygger på samarbete med personer med olika kompetens. Jag kände tidigt att mina språkkunskaper och min humanistiska bakgrund kunde tillföra något i samarbetet med tekniker.
Vilka kunskaper och färdigheter från studietiden har du mest nytta av i ditt jobb idag?
Det är lite svårt att svara på eftersom det var så länge sedan jag studerade. Men jag minns att jag under den första tiden på TNC tyckte att jag fått med mig en bra överblick över svenskt språkvårdsarbete och kända språkforskare, kunskaper om SAOL och SAOB. Jag hade också viss nytta av att ha läst latin under gymnasiet.
Vad finns det för för- och nackdelar med ditt jobb tycker du?
Fördelen är att arbetet ger nytta för såväl specifika fackområden som för samhället i stort, det känns alltså mycket meningsfullt. Det är också engagerande och stimulerande. Det är ibland svåra nötter vi måste knäcka när vi ska reda ut begreppen, men svårigheter är också utmaningar och gör att arbetet aldrig blir rutinbetonat eller enformigt.
Nackdelar? Egentligen inga, men att sälja terminologitjänster är inte så enkelt. Vi lever med en ständig utmaning i att övertyga potentiella kunder/fackområden/företag/myndigheter/ om att de behöver ha ordning och reda på sina termer och begrepp. Vi vet vad man har att vinna på det men många i omvärlden vet det inte.
Vad är det allra roligaste?
1.) Samarbetet med experter från olika fackområden. 2.) Att se resultatet av ett gediget terminologiarbete! 3.) Att föreläsa eller hålla kurs om terminologiarbete.
Vi vet vad man har att vinna på att hålla ordning på sina termer, men många i omvärlden vet det inte.
Vilken typ av person passar för att göra det du gör?
Man bör ha förståelse och respekt för olika fackområdens uttrycksbehov. De kan nämligen vara väldigt annorlunda mot vardagsspråkets. Man bör vara analytisk och logisk. Man måste kunna samarbeta med alla slags yrkeskompetenser och vara smidig och lyhörd i umgänget. Man måste ha tålamod!
Bästa tipsen till den som pluggar?
Var inte rädd för fackspråk! Får ni veta tillräckligt om fackspråk och terminologi i utbildningen? Vad tycker lärarna?
Bästa tipsen till den som precis har tagit examen?
Odla din terminologiska medvetenhet! Den kommer till användning i allt språkligt arbete.
Bästa tipsen till den som vill jobba med samma sak som du gör?
Behovet av terminologer är potentiellt stort, men i dagsläget finns ändå inte många jobb. Läs på TNCs webbplats om vad som händer i terminologivärlden, delta i kurser och konferenser när det är möjligt.
Var inte rädd för fackspråk!