Jag startade eget direkt som språkkonsult
Anna Hass är språkkonsult och driver språkkonsultbyrån Expressiva. Fotograf: Tobias Björklund
Anna Hass är 39 år och driver språkkonsultbyrån Expressiva där hon hjälper kunder att planera och förbättra sin kommunikation. Hon redigerar och skriver också texter och utbildar yrkesverksamma att skriva bättre i sina arbeten.
Vad läste du på universitetet?
Jag ville gå språkkonsultutbildningen direkt när jag hittade den i Stockholms universitets katalog. Det var en liten liten beskrivning på kanske 30 ord, men varenda ord träffade rätt i mig. Och här sitter jag nu. Men innan jag klarade antagningsprovet (vid andra försöket) hann jag också läsa socialpsykologi och medie- och kommunikationsvetenskap. Även dem har jag stor nytta av idag.
Språkkonsultyrket passar både stillsamma och energiska personer, både tillbakadragna och sociala personer, både de som föredrar att hålla koll på detaljer och de som föredrar att måla med stora penslar.
Varför valde du att läsa svenska?
Jag är engagerad i det mesta runt omkring mig, och jag gillar att få människor att lära sig och förstå. Både kurserna i praktisk svenska och språkkonsultutbildningen inriktar sig på att göra information mer begriplig för mottagarna. Och språkkonsultutbildningen finns för att statsförvaltningen ska bli mer effektiv och demokratisk, för att människor ska ha det bättre, och för att Sverige ska fungera bättre. Det var det som lockade mig till kurserna i svenska.
Hade du en tydlig plan för vad du ville jobba med när du pluggade?
Redan de första veckorna på språkkonsultutbildningen hade vi gästföreläsare som var frilansande språkkonsulter. Ett par av dem blev mina förebilder. Så jag såg tidigt framför mig att jag skulle starta eget och arbeta som frilansande språkkonsult med att stötta myndigheter att skriva mer begripligt.
Vad önskar du att du hade vetat när du själv pluggade?
Att ingen efter examen någonsin bryr sig om vilka betyg man har. Att det däremot är viktigt att ta själva examen. Och att det är oerhört värdefullt att skriva exjobb och rapporter om saker som många är beredda att betala för, eller som kommer att göra dig mer attraktiv att anställa.
Jag önskar också att universitetet hade varit bättre på att koppla våra kunskaper och uppgifter till arbetslivet. Och bättre på att förstå hur kunniga vi blev, och hur värdefulla vi är för vilken organisation som helst. Jag önskar att vi alla hade insett att vi, eller en riktigt väl fungerande kommunikation, är helt grundläggande för alla sorters organisationer. Då kanske vi vore bättre på att kräva bra betalt, och kräva att få vara med genom alla processer.
Det har hänt att jag har behövt slänga in en liten spontan föreläsning om vokalglidningen eller Rinkebysvenskan för att bygga min trovärdighet som expert.
Var det lätt eller svårt att få det första jobbet efter studierna?
Jag startade eget direkt, och gick in som underkonsult till tidigare utexaminerade språkkonsulter, som jag hade lärt känna via yrkesföreningen redan under studietiden. Dessutom skrev jag tidigt anbud i offentliga upphandlingar, och fick lite jobb den vägen. Och så gick jag ihop med några kursare och anordnade informationsfrukostar för potentiella kunder.
Hur har vägen sett ut fram dit där du är idag?
Ganska rak, på ett sätt. Redan direkt efter examen erbjöd jag en bredd av typiska språkkonsulttjänster. Men numera vill jag inte göra ytliga saker som att korrläsa en text, nu bråkar jag mig hellre in i ledningsgrupper och it-projekt och sådant som ligger bakom kulisserna i organisationer, för att texterna ska bli bra planerade från första början. Och jag är dessutom chef numera.
Vad gör du konkret i ditt jobb?
Idag har jag skrivit massa mejl. Dels har jag skickat förslag på utbildningsupplägg till ett par informatörer som planerar att ta in mig som utbildare, dels har jag skrivit till ett par experter som ska ta emot förslag på omskrivna texter, och förhoppningsvis gå med på våra ändringsförslag. Då gäller det att vara pedagogisk, lyhörd och övertygande!
Dessutom har jag haft kontakt med formgivarna till en rapport som mina kollegor har språkgranskat, och stämt av tidsplanen fram till tryck. Och jag har skickat fakturor till bokföringsbyrån.
Lite textarbete har jag också gjort: Jag har suttit och analyserat texterna på en kommuns webbplats och tagit skärmdumpar som jag ska visa som exempel och underlag för diskussion när jag föreläser för dem. Några är bra och lättlästa med mellanrubriker och tilltal, några är långa och svårgenomträngliga. Och så har jag redigerat och konsekvensgranskat fem mallar för myndighetsbeslut, som ska bli mer lättbegripliga. Där gäller det att byta svåra ord mot enklare, myndighetsperspektivet mot läsarens perspektiv, och meningsbyggnaden från byråkratisk till mer lättläst. Bland annat.
Det roligaste är att sitta i arbetsmöte med riktigt kunniga och erfarna experter, och tillsammans med dem komma fram till riktigt bra texter eller andra kommunikationslösningar.
Vilka kunskaper och färdigheter från studietiden har du mest nytta av i ditt jobb idag?
Till stor del internaliserar man det man lär sig på universitetet, både formella och informella kunskaper. Så det är svårt att inse hur mycket man har med sig. Jag skulle nog säga att mitt analytiska angreppssätt är det viktigaste. Att jag är bra på att snabbt se samband och otydligheter, att jag vill ha rejäla teoretiska belägg för det jag hävdar, sådant som akademiska studier tränar en i. Och det är ju dessutom värdefullt i vilken arbetssituation som helst.
Men självklart är det också värdefullt för mig att ha djupa kunskaper om svenska språket, eftersom jag måste kunna både skriva texter på bästa sätt och övertyga andra skribenter om de skrivsätt jag rekommenderar. Det har hänt att jag har behövt slänga in en liten spontan föreläsning om vokalglidningen eller Rinkebysvenskan för att bygga min trovärdighet som expert.
Vad finns det för för- och nackdelar med ditt jobb tycker du?
Fördelarna är att det är varierande, att allting känns givande och viktigt, och att jag verkligen ser att jag gör skillnad. Nackdelarna är att projekten är korta, så att jag inte vet hur årets inkomster kommer att se ut, och att jag sällan får budget att göra så mycket nytta som jag vet att jag skulle kunna göra.
Vad är det allra roligaste?
Det är att sitta i arbetsmöte med riktigt kunniga och erfarna experter, och tillsammans med dem komma fram till riktigt bra texter eller andra kommunikationslösningar. Att jobba på samma lag och göra mottagarnas situation så bra det bara går.
Våga! Det finns ingen som har precis det du har. Så sälj in dig själv med dina unika sidor och erfarenheter.
Vilken typ av person passar för att göra det du gör?
Språkkonsultyrket passar både stillsamma och energiska personer, både tillbakadragna och sociala personer, både de som föredrar att hålla koll på detaljer och de som föredrar att måla med stora penslar. Jag tycker att man bör vara intresserad av hur samhället fungerar, och intresserad av människor. Och så är det bra om man gillar att utveckla och förändra saker, och att övertyga andra om att utveckling är värt besväret.
Bästa tipsen till den som pluggar?
Strunta i betygen, se bara till att ta poängen! Skriv rapporter och exjobb som det finns stora målgrupper för, och som många skulle vilja betala för att få läsa. Nätverka redan under studietiden! Starta ett företag och gör en sajt om det du kan bidra med. Tänk hela tiden utifrån hur en stor organisation skulle kunna få nytta av det du lär dig, och skriv gärna en blogg eller liknande där du samlar tankar om det.
Bästa tipsen till den som precis har tagit examen?
Våga! Det finns ingen som har precis det du har. Så sälj in dig själv med dina unika sidor och erfarenheter. Men gå också alltid på magkänsla: känns något lite mystiskt så gå inte in i det. Fråga dig inte bara om de kommer vilja ha dig, fråga dig först och främst om du kommer vilja ha dem.
Ta ordentligt betalt! Om du har en högskoleutbildning och relevant erfarenhet eller engagemang, ska du ha bra betalt.
Vänj dig vid Excel även om du trivs bäst i Word.
Samla alla dina meriter i en sorts utökad cv. Skriv beskrivningar av alla praktiker och undersökningar du har gjort, av alla små uppdrag. Skriv vad du lärde dig, vad som var svårt och hur du löste det, vilken nytta du bidrog med. Samla gärna citat från nöjda uppdragsgivare eller lärare. Se till att få ner på papper alla smarta tankar du har tänkt. Det är bra att ha både när du ska sälja in dig själv, och de dagar du tvivlar på att du kan något.
Steg för steg kommer du ta dig mot dina mål, om du bara tänker på dem då och då.
Det måste inte bli ”rätt” från början! Förändring kan också vara rätt. Tänk på arbetslivet som en massa femårsvarv. Kanske jobbar du med en sak i fem år, sedan något annat i fem år, osv. Ta inte så stort på de val du gör.
Bästa tipsen till den som vill jobba med samma sak som du gör?
Nätverka! Både med sådana som jobbar med samma saker, och sådana som jobbar med näraliggande saker, och sådana som kanske skulle behöva köpa dina tjänster. Då förstår du din omgivning bättre, och kan börja se var just du skulle kunna passa in.
Starta ett företag och gör en sajt om det du kan bidra med.
Skaffa dig tid för reflexion, regelbundet, där du funderar på vilka mål du har, vad som har känts bra och dåligt, hur du vill fördela din tid. Se till att få syn på var du är och vart du vill. Sedan behöver du inte styra slaviskt. Låt dig själv snubbla in på bananskal när det känns rätt. Steg för steg kommer du ta dig mot dina mål, om du bara tänker på dem då och då.
När du ska sälja in dig själv, tänk stort. Det som du har som är unikt, hur får de en bättre verksamhet och lönsamhet tack vare det? Vilka behöver du samarbeta med för att de ska få största möjliga nytta av det du kan tillföra?
Du kommer troligen att behöva sälja in dig själv med siffror först, till chefer och ekonomer, för att få en budget, så att du sedan kan få jobba med ord och text och språkmänniskor. Så vänj dig vid Excel även om du trivs bäst i Word.