Humanioras nytta debatteras
I onsdags gick debatten om humanioras nytta av stapeln på Uppsala universitet inför 200 åhörare. Fyra inbjudna debattörer diskuterade frågan ”Men vad blir du av det då?” och hur man ser på humanistiska kunskaper på arbetsmarknaden.
Foto: Ida Walderlo
Humanistiskt initiativ bjöd in till debatt
Bakom arrangemanget stod Humanistiskt initiativ, en förening som är knuten till Uppsala studentkår och som även anordnar Humanioradagarna. De inbjudna gästerna var Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och författare till boken ”Alltings mått”, Sharon Rider, professor i filosofi, David Stockelberg, webbanalytiker och filosofie doktor i idéhistoria och Christopher Lagerqvist, programchef för ”The Oxford-Uppsala programme”. Moderator var Carl Nathanson, kulturchef vid Uppsala läns landsting.
Kan eller bör man anlägga ett nyttoperspektiv av humaniora?
Nyttofrågan har många olika perspektiv
Under den knappt två timmar långa debatten hann de fyra deltagarna både svara på ett flertal frågor och själva ställa nya frågor. Många olika perspektiv på nyttofrågan presenterades och som Sharon Rider uttryckte det – det beror till stor del på vem som ställer frågan om humanioras nytta, och vad den personen styrs av för intresse. Är det nyttan hos den enskilda studenten man menar, eller nyttan för samhället och arbetslivet?
Det ska inte vara Svenskt Näringsliv som dikterar villkoren.
Humanioras kris på väg att vända?
Sverker Sörlin ville ge den historiska bakgrunden till humanioras kris. Redan på 60-talet började teknik och naturvetenskap inom många områden värderas högre än humaniora, och så har det fortsatt. Att dessa kunskapsområden ofta har mer tillämpbara funktioner och mer mätbara resultat har försatt humaniora i en onödig och olycklig sits. Men samtidigt påpekade Sverker att ett trendskifte är på gång. Humanistiska kunskaper kan komma att lösa flera av de stora utmaningar som finns i världen, eftersom de ekonomin, tekniken och naturvetenskapen ännu inte har räckt till för att vända trenderna.
Vi måste bli bättre på att visa användbarheten av humaniora.
Skapa sina egna vägar som humanist
David Stockelberg betonade vikten av att hitta sin egen väg till yrkeslivet och skapa sin egen nisch. Om man har en utbildning som inte automatiskt leder fram till ett givet yrke kan man behöva staka ut sin egen väg. Även Sverker Sörlin såg sig själv som entreprenör och som en skapare i den meningen. Alla i panelen var överens om att humanister får jobb, det är bara vägen dit som inte alltid kanske är given från början.
Humaniora kan spela en avgörande roll i samhället och fylla viktiga kunskapsluckor i forskningen idag.
Humanistiska kunskaper behövs
Något som Christopher Lagerqvist nämnde ett flertal gånger under debatten var att goda analytiker behövs och efterfrågas överallt i samhället. Humaniora har en stark tradition av kritiskt tänkande, argumentationsanalys, informationsprocessande och förmågan att se saker från olika perspektiv. Detta är något som det finns ett stort behov av idag. Och inte minst – humaniora ger kunskaper och lärdomar om hur det är att vara människa. Inom vilket område behövs inte de kunskaperna?
Debatten om humanistisk kompetens är viktigare än någonsin.
Vill du höra mer om humanioras nytta och roll på arbetsmarknaden? Besök Humanioradagarna 3–4 april på Engelska parken i Uppsala. Vi från pluggasvenska.nu kommer att vara där om du vill prata språkkarriärer. Kom gärna förbi och säg hej!
Läs även Ergos artikel om humanioradebatten.