En finne igen – eller var det en same?
Alvastra kloster utanför Ödeshög i Östergötland. Foto: Sirpa Aalto
I isländska sagor dyker det upp ”finnar” då och då. Men det är inte dagens invånare i Finland utan namnet ”finn” används i fornisländska och fornnorska för att beteckna samer. Min pågående forskning handlar om kontakter mellan skandinaver och samer på medeltiden. Jag är intresserad av att veta vilka slags kontakter de hade överhuvudtaget. Egentligen handlar det om en generell företeelse: vad händer då två grupper av människor som representerar olika språk, kulturer och levnadssätt möter varandra? Vi vet att samerna så småningom blev marginaliserade i Norden efter medeltiden, men det är oklart hurdana rötter marginaliseringen hade på medeltiden.
Språkkunskaper väsentliga i historisk forskning
Att kunna gamla språk är en självklarhet för en som forskar om medeltiden. Språkkunskaper är ett väsentligt medel i forskning: man hittar knappast nya källor nuförtiden men man kan forska i gamla källor med nya metoder. Mångsidiga språkkunskaper hjälper en också att läsa forskningslitteratur på olika språk och kommunicera med andra forskare.
På isländska betyder ordet ”saga” både en sann eller påhittad historia, vilket redan ger en hänvisning om att sagorna är både historia och litteratur.
Viktigt känna till den historiska kontexten
Isländska sagor utformar en viktig del av mitt forskningsmaterial. Man måste inte bara kunna fornisländska utan man måste också förstå hur sagorna kom till, alltså känna till den historiska kontexten. På isländska betyder ordet ”saga” både en sann eller påhittad historia, vilket redan ger en hänvisning om att sagorna är både historia och litteratur. I mina studier har jag kunnat förknippa mina intressen i historia och språk. Eftersom jag behövde använda sagor på deras originalspråk var jag tvungen att lära mig isländska. Språkstudierna ledde mig på sätt och vis till att bli forskare och specialist på den skandinaviska medeltiden.
Undersöka kontakten mellan skandinaver och samer på olika sätt
Det har varit spännande att uppmärksamma att man kan forska om samma företeelser inom humaniora, men från olika synvinklar. Att forska i kontakter mellan skandinaver och samer betyder inte bara att gå igenom skriftligt material utan man måste vara medveten om det som händer i andra vetenskapsgrenar. Vad avslöjar till exempel de senaste utgrävningarna i arkeologin eller resultaten i lånordsforskning i samiskan om kontakterna?