Med de egna lärarna som förebilder
Sofia Nilsson är 24 år och läser Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i svenska och svenska som andraspråk. Beslutet att välja läraryrket mognade fram redan under Sofias skoltid.
Sofia Nilsson
Vi mötte Sofia Nilsson som är i slutskedet av sin utbildning till gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk. I sin intervju berättar Sofia hur studietiden har varit och varför hon gjort detta yrkesval.
Detta är andra delen i en miniserie om att plugga till lärare i svenska och svenska som andraspråk. Här kan du läsa förra veckans intervju med Klara Ollson.
Hur kommer det sig att du har valt att studera till lärare?
När jag försöker tänka tillbaka och hitta tänkbara förklaringar till varför jag valde att studera till lärare måste jag nämna ett par betydelsefulla lärare jag har haft under olika perioder under skoltiden. Under mellan- och högstadieåren hade jag en fantastisk lärare i bland annat svenska som framförallt väckte mitt intresse för skrivande och det svenska språket i stort. Hon stärkte mitt självförtroende i svenskämnet och jag kände att min passion för att skriva var sedd och uppskattad. I gymnasiet hade jag en otroligt inspirerande, kreativ, rolig och intresseväckande lärare i svenskämnet som också var min klassföreståndare. Det var var nog under just gymnasietiden som jag på riktigt slogs av tanken: ”Ja, det är kanske lärare jag ska bli?”. Min svensklärare hade även nyligen tagit examen från lärarprogrammet och jag kunde därför identifiera mig väldigt mycket med henne och se upp till hennes styrkor som lärare.
Lärarjobbet är ett uppdragsyrke men med en stor frihet
Andra faktorer som har påverkat mitt yrkesval är läraryrkets sociala sida. Man får möta individer och man får hjälpa dem att växa både som kunskapsmänniskor och som personliga individer. Jag tycker att det är ett positivt yrke som strävar efter att ge människor möjligheter! Dessutom får du som lärare chansen att plocka fram din kreativitet: lärarjobbet är visserligen ett uppdragsyrke men med en stor frihet. Ju längre jag har kommit i min lärarutbildning desto mer har jag upptäckt bredden i en lärarexamen och att det går att arbeta med andra spännande saker än att vara lärare i skolan. Men i grund och botten är det ändå i skolan jag vill vara.
Hur kommer det sig att du har valt kombinationen svenska och svenska som andraspråk?
Svenska valde jag för att jag alltid har tyckt om svenskämnet och jag ser det som ett väldigt kreativt ämne. Just svenska som andraspråk hade jag inte alls någon kunskap om innan jag började lärarutbildningen men när det var dags att välja biämne hade jag fått upp ögonen för ämnet och tur är det för jag känner att mitt hjärta klappar väldigt mycket för svenska som andraspråk. Ämnet behövs och jag ser fram emot att få vara med och utveckla ämnet. Något jag dessutom har upptäckt är att jag har gynnats i min svensklärarroll genom att ha läst svenska som andraspråk. Jag tror att man får en djupare förståelse för det svenska språket och blir skickligare i sin svenskundervisning genom att ha med sig ett andraspråksperspektiv och inte ta allt i språket för givet.
Det finns en väldigt härlig suktan efter ny kunskap vid universitetet
Hur har studietiden varit vid institutionen?
Studietiden har varit inspirerande och lärorik. Då jag själv inte kommer från en familj där eftergymnasial utbildning är vanligt har universitetslivet i sig öppnat upp en ny värld. Det finns en väldigt härlig suktan efter ny kunskap och det finns därmed inget stopp för att lära sig nya saker. Man kan alltid forska och undersöka saker vilket jag tycker ger en positiv och framåtdrivande stämning. Samtidigt har utbildningstiden hjälpt mig att inse vikten av att vara prestigelös och att man kommer långt med ett positivt och konstruktivt förhållningssätt. Prestigelöshet är en dygd, som någon människa en gång så klokt myntade.
I höstas hade du vfu i både svenska och svenska som andraspråk. Hur fungerade det?
Vfu-kursen i svenska och svenska som andraspråk var otroligt utvecklande och rolig. I ämnet svenska som andraspråk hamnade jag på gymnasiets program för språkintroduktion vilket var otroligt lärorikt. Det var samtidigt svårt och utmanande för mig som pedagog då jag inte kände att jag hade tillräckliga kunskaper för att kunna skapa en god undervisning som var anpassad till elever som nyligen har mött ett nytt andraspråk. Detta eftersom kurserna i vår lärarutbildning hade haft ett tydligare fokus på andraspråksinlärning för elever som hade kommit relativt långt i sin andraspråksutveckling. Men genom att få testa sig fram och våga misslyckas som lärare tog jag med mig flera värdefulla erfarenheter och insikter. Det var dessutom mycket lärorikt att få undervisa i svenska och få ta del av handledares konstruktiva och framåtdrivande respons. Sådant som antingen var svårt att sätta ord på eller som var omedvetet från min sida blev plötsligt synbart vilket gjorde att jag kunde utvecklas i min roll som lärare.
Gällande svenska som andraspråk fick jag även uppleva det otroligt starka engagemang som bland annat min handledare i svenska som andraspråk bar på. Det var peppande att se så många som brinner så starkt för ämnet men samtidigt tycker jag det inte borde vara en kamp som ska behöva ske i motvind – svenska som andraspråk är ett ämne som ska bemötas med lika stor respekt som vilket skolämne som helst.
Avslutningsvis några korta frågor om läraryrket
Klara Ollson och Sofia Nilsson
En god lärare är prestigelös, modig, tålmodig, pedagogiskt vital och bär på en förmåga att skapa positiva elevrelationer.
Dissar: Nyttolös dokumentation och all form av nedskärning som missgynnar elever, lärare och övrig skolpersonal.
Hyllar: Höjda lärarlöner, kollegialt lärande och användbar kurslitteratur