Det är häftigt när det funkar
Kajsa Lindroth arbetar som förlagsredaktör på Liber AB.
Kajsa Lindroth är förlagsredaktör och projektledare på högskoleredaktionen på Liber AB. Det innebär att hon arbetar med att göra läroböcker för högskola och universitet.
Vad läste du på universitetet?
Mitt huvudämne var Nusvenska, men jag läste också Litteraturvetenskap, Konstvetenskap samt baskurs och avslutningstermin på Kulturvetarlinjen. Några enstaka kurser i lingvistik blev det också.
Varför valde du att läsa svenska?
Jag har alltid varit intresserad av svenska och när jag väl började läsa ämnet var det så roligt att jag fortsatte.
Hade du en tydlig plan för vad du ville jobba med när du pluggade?
Nej, det kan jag inte påstå att jag hade. Jag läste det jag var intresserad av och hade olika idéer om vad det kunde leda till. Kanske lärare, kanske bibliotekarie … och så en oformulerad dröm om textbearbetning i någon form. Men aldrig någon konkret tanke om vad jag skulle bli när jag blev stor.
Det är okej att ändra sig – att göra något en andra gång kan till och med höja kvaliteten på resultatet
Vad önskar du att du hade vetat när du själv pluggade?
När man är ung är det lätt att tro att allt är svart eller vitt, i alla fall var det så för mig, men ju äldre jag blir desto fler nyanser av gråskala upptäcker jag. Med det menar jag att jag önskar att jag hade vetat att det inte alltid finns något som är exakt rätt eller exakt fel. Det är okej att ändra sig – att göra något en andra gång kan till och med höja kvaliteten på resultatet.
Var det lätt eller svårt att få det första jobbet efter studierna?
Både ja och nej. Att skaffa ett jobb efter studierna var inte så svårt, men att skaffa ett jobb där jag hade nytta av och fick använda mina kunskaper från studierna var lite knepigare. Och efter det tog det också ett tag att hitta det jobb jag faktiskt ville ha.
Hur har vägen sett ut fram dit där du är idag?
Den är kantad av lika delar slump, tur, kompetens och skicklighet.
Vad gör du konkret i ditt jobb? Nämn några typiska arbetsuppgifter du gör på en vanlig dag.
I de projekt där jag har rollen som textredaktör handlar arbetsuppgifterna mycket om att läsa text, redigera text och att förmedla förslag på förbättringar till författare. Det innebär också ganska mycket texthantering, att malla manus, gå igenom referenslistor och kontrollera att det finns en konsekvens i språkhanteringen
Större delen av min arbetstid går åt till att vara projektledare och det innebär att hålla kontakt med alla inblandade i de olika projekten och se till att alla gör det de ska i tid. Det är redaktörer, korrekturläsare, författare, formgivare och illustratörer. Då skriver jag mejl och pratar i telefon, sitter i möten och stämmer av eller rapporterar. Då ska jag också hålla koll på kostnader och diskutera omslagsförslag, skriva baksidestexter och göra marknadsunderlag.
Man ska heller inte underskatta de erfarenheter man får genom att engagera sig vid sidan av studierna
Vilka kunskaper och färdigheter från studietiden har du mest nytta av i ditt jobb idag?
Mina ämnesstudier har jag naturligtvis nytta av, men bara vanan att läsa vetenskaplig text är nyttig för mig eftersom jag arbetar med läroböcker för universitet och högskola.
Man ska heller inte underskatta de erfarenheter man får genom att engagera sig vid sidan av studierna! Under studietiden jobbade jag mycket på nationen som servitris och hovmästare och lärde mig att organisera arbete, strukturera och att tänka rationellt och effektivt. Det tror jag att jag har en del nytta av som projektledare.
Vad finns det för för- och nackdelar med ditt jobb tycker du?
Jag har ett väldigt roligt arbete och det finns många fördelar! Jag tycker om att jobba med texter och att träffa författarna som har skrivit dem. Jag har stor respekt för de ämneskunskaper och det arbete som krävs för att skriva en bok. Jag tycker om att rådda ett projekt och få alla som är inblandade i processen att jobba mot samma mål. Det är häftigt när det funkar!
Jag gillar också att mitt jobb leder till ett mycket tydligt och handfast resultat – en bok som är pedagogiskt, strukturmässigt och grafiskt genomarbetad.
Det är häftigt när det funkar!
När jag arbetade på ett litet förlag där jag var den enda redaktören kunde jag uppleva arbetet som ganska ensamt. På en stor redaktion där vi arbetar flera redaktörer finns det alltid någon att fråga om råd eller att bolla problem med.
En annan nackdel kan vara att alltid arbeta efter en tidsplan och mot en deadline. I perioder kan det vara hög arbetsbelastning och ganska stressigt.
Vad är det allra roligaste?
Mötet med författaren är utan tvekan det allra roligaste med att vara redaktör. Den kreativitet som uppstår under en konstruktiv diskussion med en författare om dennes text är både stimulerande och inspirerande!
Mötet med författaren är utan tvekan det allra roligaste med att vara redaktör.
Vilken typ av person passar för att göra det du gör?
En god språkkänsla är så klart en grundförutsättning. Ett visst mått av noggrannhet och att kunna hålla ordning och reda är nog svårt att klara sig utan. Det är viktigt att kunna skapa överblick över arbetsprocessen, både för sig själv och andra.
Jag skulle också vilja slänga in den slitna klyschan social kompetens här. Att hantera en text som någon annan har lagt ner tid, möda och engagemang på att skriva, kräver lyhördhet, respekt och förmåga att möta olika typer av reaktioner.
Du måste gilla det du håller på med, annars blir livet outhärdligt tråkigt!
Bästa tipsen till den som pluggar?
Läs det som intresserar dig! Arbetet tar mycket av din vakna tid, engagemang och tankar i anspråk. Du måste gilla det du håller på med, annars blir livet outhärdligt tråkigt!
Bästa tipsen till den som precis har tagit examen?
Vägen i arbetslivet behöver inte vara spikrak. Var inte rädd för att prova på eller chansa. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, men det behöver inte betyda att det blir sämre.